Förändringar skapar oro på Stockholmstorg
Chockhöjda hyror på vissa platser och en krympande torghandel. Det råder oro bland huvudstadens torghandlare.
- När det gäller hyrorna är det absoluta kravet att lösplatser aldrig får kosta mer än den bofasta handelns kallhyror, säger Guido Carinci, ordförande i TOMER.
Ifjol tog Fastighetsnämnden över ansvaret för de drygt 150 torgplatserna runt om i Stockholm. Man startade med att göra ett helt nytt system för hyressättningen som nu sker i åtta olika nivåer. Från 1000 kr/kvm till 4 000. Vilket exempelvis fick hyran i Rinkeby att stiga med hela 187 procent, från 800 kr/kvm till 2 300 kr.
- På vissa platser var hyrorna inte justerade på länga, vi har försökt hitta en balans i hyressättningen så att rätt pris betalas för rätt plats, säger Peter Englund, torgförvaltare i Stockholm.
Enligt honom har hyrorna satts utifrån kundunderlag, ingen hänsyn har tagits till den omgivande bofasta handelns villkor.
- Nej, det har vi inte tittat på, men vi får förstås utvärdera detta, det visar sig om hyressättningen får fel effekter, men jag anser att det nya systemet är mer rättvist, säger Peter Englund.
Alla har dock inte fått hyran höjd. Tvärtom har de bra ytterplatserna på Hötorget fått sänkt hyra.
Frånsett hyrorna är upplåtelsetid och överlåtelse av platserna frågor som engagerar torghandlarna. Många vill ha längre avtalstider än ett år i taget, man vill också ha möjlighet att sälja sitt upparbetade företag inklusive plats. Det sistnämnda är dock inget Peter Englund vill medverka till:
- Nej, det är inte meningen att torgplatser ska bli en handelsvara, jag tror heller inte många som vill syssla med torghandel har en halv miljon att slänga upp, säger han.
Av den anledningen är torgplatser i Stockholm också personliga istället för att hyras exempelvis ett handelsbolag.
- Annars skulle platserna kunna överlåtas helt okontrollerat, ett sådant system vill vi inte ha, säger Peter Englund.
Från TOMER´s sida anser man att torgplatsen mycket väl kan hyras av firman. I likhet med butikslokalen.
- Det känns ju mest logiskt, säger Stig Wiklund, ombud för TOMER.
Ett annat problem i Stockholm är det konstant krympande antalet torgplatser. Exempelvis har Medborgarplatsen gått från 30 till fyra torgplatser. När nya torg byggs om räknar man inte med torghandel. Exempelvis gäller det Odenplan där torghandeln försvinner när torget byggts om.
- Det är en utveckling vi vill motverka, vi tittar på hur man kan skapa fler torgplatser, det kan gälla promenadstråk eller trottoarer som mycket väl kan utnyttjas för torghandel, anser Peter Englund.
Enligt honom verkar dock intresset litet för torghandeln, "uteserveringar får hellre uppta trottoarerna".
På TOMER är man kritiska till utvecklingen och anser istället torg- och marknadshandlare självklart bör vara representerade och få ge sina synpunkter i stadsplaneringen av den utemiljö som torghandlare är beroende av. Man har också deltagit i möten om torghandlarnas situation i huvudstaden.