Klicka på rubriken som visas för att läsa artikel
MENY
”Bankerna skapar hetsjakt på vanligt folk”
Regelverket när det gäller penningtvätt bör ses över. Som det nu fungerar i Sverige är det mer ett verktyg för att öka vinsterna hos storbankerna än att få fast verkliga brottslingar, skriver Björn Eriksson. i Svenska Dagbladet
Urvattnat förslag från regeringen om kontanter
Itakt med att kontantanvändningen i Sverige minskar lyfts nya rekommendationer och lagförslag för att säkerställa att fysiska pengar finns tillgängliga vid kris. Samtidigt pekar experter på såväl europeisk som amerikansk nivå på fördelarna med en kontantreserv.
Kontantupproret, Läs mer
Om det inte åligger staten att betala ut pensionen med kontanter så finns det anledning att snarat med lag ändra detta så att all tolkning och tillämpningen av lagen innebär att pensionärer som saknar alla bankens tjänster ändå får tillgång till sin pension i form av kontanter.
Sydöstran Läs mer
RIKSBANKENS FRÅGOR OCH SVAR STÄMMER INTE MED HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS PREJUDICERANDE DOM HFD 2015:49
På Riksbankens hemsida, ”Frågor och svar” anges bland annat att: I Sverige är kontanter enligt riksbankslagen lagliga betalningsmedel och det betyder att vi ska kunna betala med dem överallt.
Men den regeln kan avtalas bort av till exempel affärer och restauranger via den så kallade avtalsfriheten.
Men enligt Högsta förvaltningsdomstolens prejudicerande dom HFD 2015:49 anges att: ”I vissa fall kan parterna avtala om att betalning ska ske med andra betalningsmedel än kontanter.”
Det står inte att regeln om kontanter som lagligt betalningsmedel kan avtalas bort ensidigt av näringsidkaren eller butiken så som Riksbanken skriver. Läs mer i skrivelsen till Riksbanken
Ronny Stark är en pensionär från Ronneby som gick i pension för tre år sedan, men någon pension har han aldrig erhållit.
Skatteverket kräver dock Ronny på skatt för pensionen varje år. Ronny som lever i ett digitalt utanförskap har endast möjlighet att betala Skatteverkets krav med kontanter, men Skatteverket hanterar inte kontanter och betalar ej heller ut något av de över 30 000 kronor som sedan 2024 samlats på Ronnys skattekonto.
I stället för att ta emot betalningen av Ronny lämnar Skatteverket kravet till kronofogden för indrivning, med betalningsanmärkningar som följd, trots att Ronny då hade ett tillgodohavande på över 30 000 kronor på sitt skattekonto.
– Sveriges riksbank ger ut sedlar och mynt som lagligt betalningsmedel. Samtidigt tar en av våra största myndigheter inte emot dem om någon vill betala avgiften. Detta är anmärkningsvärt, förvånande och lagstridigt, säger ChefsJO Erik Nymansson.
När tänker regeringen hjälpa de utsatta som lever i ett digitalt utanförskap? Detta är ett problem som måste lösas! Läs mer
KONTANTERNAS INTEGRITETS- OCH BEREDSKAPSFUNKTIONER
Ronny Stark Skriver:
Eftersom jag drabbats synnerligen hårt av den vinstmaximerande privata bankkartellens vägran att befatta sig med
valutaområdet Sveriges enda lagliga betalningsmedel,
Riksbankens sedlar och mynt, behandlar jag i de följande åtta kapitlen detta tema ingående”. Fortsätt läsa.
KRÄV ATT ALLA MÅSTE TA EMOT KONTANTER
I Danmark och Norge har man lagstiftat att handeln är tvungen att ta emot kontanter. Varför vill regeringen inte göra lika dant här i Sverige? I stället väljer regeringen, troligen som enda land i Europa, att tillåta handeln och de flesta andra att neka ta emot kontanter.
DET DIGITALA UTANFÖRSKAPET
För dom som saknar digitala betalmöjligheter förvärras situationen allt mer. I Sverige lever tusentals människor i digitalt utanförskap. Enda alternativet för dessa människor är kontanter i form av sedlar och mynt som enligt svensk lag är giltiga betalningsmedel. Men vad hjälper det när det inte går att betala med kontanter? Även Skatteverket vägrar att ta emot kontanter, något som får stark kritik av JO.
Läs mer
ETT 40-TAL DOMAR UNDER-KÄNNS PÅ GRUND AV JÄV
En domare, som efter att ha dömt till myndighetens favör, fick ett 40-tal domar underkända när hon fick en sökt cheftjänsten på Skatteverket. Målen måste nu göras om och Advokatsamfundet varnar för att opartiskheten i rättssystemet undergrävs.
Tidningen Näringslivet
62 procent anser att förvaltningsdomstolarna är partiska, enligt den undersökning som Rättvis skatteprocess gjorde 2018.
– Det är en fråga att ta på största, största allvar. Vårt rättssystem uppfattas inte som tillräckligt opartiskt, det är ganska horribelt, säger Mia Edwall Insulander, generalsekreterare i Advokatsamfundet.
Läs mer.
ADVOKATER ENIGA: ANSER ATT FÖRVALTNINGS RÄTTER ÄR PARTISKA
Advokater som processar i förvaltnings-domstolar och brottmålsadvokater anser att processerna i förvaltningsdomstol inte håller tillfredställande kvalitet.
Läs mer.
I dagens samhälle har både
staten och bankerna en av-
görande roll i individens vardag.
De utgör tillsammans två av de
mest inflytesrika institutionerna
när det gäller kontroll och reglering av människors liv.
Men hur ser denna kontroll egentligen ut? Vilka mekanismer används, och hur påverkar det individens frihet och integritet?
Detta dokument belyser och analyserar samspelet mellan statens och bankernas makt över individen, samt de konse-kvenser det får för individer och det svenska samhället. Läs mer
SKATTEVERKETS KONTANTVÄGRAN BORDE FÅ KONSEKVENSER
Skatteverkets kontantvägran borde få konsekvenser är rubriken på Björn Erikssons debattartikel i dagens industri. I den tar han upp fallet med Ronny Stark som lever i ett digitalt utanförskap och där Skatteverket nekat att ta emot Ronnys betalning i form av kontanter.
JO har tagit upp fallet med Skatteverket, som även har svarat JO.
JO:s yttrande landar i att frågan ska skickas till regeringen för kännedom så att det kan tas in i det pågående lagstiftningsarbetet. https://www.di.se/debatt/skatteverkets-kontantvagran-borde-fa-konsekvenser/
RIKSBANKEN VILL INFÖRA KONTANTPLIKT FÖR BANKER OCH NÄRINGSIDKARE
Riksbanken uppmanar allmänheten att använda kontanter med jämna mellanrum, så att inte handlare och andra slutar ta emot dem. Dessutom föreslår myndigheten en kontantplikt för banker och företag samt en utbyggnad av antalet bankomater och insättningsautomater för att ge kontanterna en comeback i betalningssystemet. Läs mer
Precis före julhelgen kom Finansdepartementets lagrådsremiss om en ny kontantlag. Äntligen, tänkte vi, eftersom den legat på Regeringskansliet i ett år nu. För kontanternas fortlevnad är tiden knapp och lagstiftning behövs snabbt. Men den efterlängtade remissen blev något av en besvikelse. Centrala delar har strukits samtidigt som regeringen fortfarande hävdar att grundsyftet är att värna kontantsystemet, skriver Björn Eriksson i GP Läs mer
AMBULERANDE TORGHANDEL
Några marknadshandlare som blev ambulerande torghandlare när de flesta marknader ställdes
in besökte Kopparberg
Covid-19 pandemin slog till och myndigheternas restriktioner gjorde att de flesta marknaderna, med några få undantag, tvingades ställa in sina marknader. Resultatet för landets marknadshandlare, arrangörer och tivolin blev förödande.
Läs mer
Torg och marknadshandeln har i alla tider varit ett populärt besöksmål. Ända från längst i söder och hela vägen upp till nordligaste Sverige finns både salutorg och marknader som tillsammans besöks av miljontals människor.
JO KRITISK TILL ATT POLISEN BITRÄDDE SKATTEVERKET VID KONTROLLBESÖK
Det var näringsidkaren som den 7 februari 2020 i sin JO anmälan framförde klagomål mot Polismyndigheten och Skatteverket. Klagandet gällde bl.a. Polisens agerande när de biträdde Skatteverket vid kontroll av företagets kassa-register.
Läs mer
Kassainventering får inte göras mot näringsidkarens vilja vid kontrollbesök
En kassainventering förutsätter att man har fysisk tillgång till kassaregistret. Den tjänsteman som ska utföra kontrollen behöver därför ge sig till känna och genomföra ett oanmält kontrollbesök (prop. 2006:07:105 s. 64). Näringsidkaren har rätt att motsätta sig kassainventeringen. Om näringsidkaren eller någon som företräder denne inte vill medverka till kassainventeringen ska åtgärden inte genomföras. (prop. 2006/07:105 s. 66).
